3.02.2013

Jag har gått från väldigt kär till obegripligt ensam

Bara lukten gör mig svag, men jag vågar inte väcka dig nu. Jag skulle ge dig, allting du pekar på. Men bara när du inte hör, vågar jag säga så. Jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor, jag kan inte ens stå när du inte ser på och genomskinligt grå blir jag - utan dina andetag.

3 kommentarer:

  1. Det är ju bara löjligt va söt du är, årgh va avundsjuk jag blir ..

    SvaraRadera
  2. Du är så vacker. Men det är rätt så "sorgligt" att se dina armar nu. Sista gången jag såg de "på riktigt" hade du inga ärr. Men - med eller utan ärr - du är ändå lika vacker.

    SvaraRadera