Vi satt på en bänk i en galleria och en snäll mamma kom fram och frågade om något var fel när Jagoda höll om mig kanske lite för länge, hennes barn blev otåliga och ville inte alls stå och "lyssna" på vår konversation. Det var gulligt att hon brydde sig.
Sedan gick vi runt i halva Uppsala känns det som.. och pratade om allt. Verkligen allt och ingenting, det är lite roligt att vi egentligen inte säger särskilt mycket men ändå får ut så mycket av det. Jag älskar dig, tack igen.
FINT SKA DET VA OCH DU ÄR FINAST AV ALLA
Ikväll ska jag ligga i sängen, lyssna på musik och läsa innan jag sover, imorgon ska jag till Uppsala igen men den här gången för DBT. Inte lika kul som att träffa Jagoda direkt..
Jag älskar dig
SvaraRadera