To die by your side is such a heavenly way to die

september-november 2012

Idag är en sån dag då allt gammalt kommer tillbaka igen. Jag tänker för mycket på hösten förra året och jag vet inte hur jag ska göra för att sluta. DET GÅR INTE! Tyst tyst tyst tyst. Håll käften.
Hjärnan går på högvarv och jag tänker så mycket på sjukhus att jag nästan känner lukten. Den stinkande lukten av sjukhus. Fy fan.
Varför tänker jag så mycket? Kan man inte stänga av på något sätt? Det skulle vara bra, väldigt skönt. Jag var bra på det förut, att stänga av alltså. Att ignorera hela jävla världen och bara ligga i sängen och hata mig själv hela dagarna. Det funkar inte så längre. 

Och när man tänker tillbaka såhär så blir man extra sur på bup och deras tänkande. Skrattretande är det ibland men mest sorgligt. Irriterande. Idioter.