Långa vägar

Det var okej för ett litet tag sen, men helt utan förvarning, pang bom, så var alla tankarna tillbaka. De drog ner mig och jag håller på att kvävas.
Tanke på tanke, röster som skriker. Tankar som sakta byggs upp och blir till planer, skriver ner och studerar pappret. Något saknas.

Allt jag ser runt omkring mig kan jag använda på ett destruktivt sätt, det är iallafall vad rösterna i huvudet säger. Använd det, prova det där, funkar det med denna? Äsch det skadar ju inte att prova..

Så mycket tankar, idéer och impulser.
Det här är för mycket och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Snart går jag under, hjälp mig, någon.